Tomas homepage 02

Samhällsinformation.

För kännedom till Allmänheten.
Syfte: Till försvar av Demokratin. 				Trelleborg våren 1997.

Om Axel 91 05 27 - 0996, m fl

Gossen är svensk medborgare, bor i Sverige och vet än idag ej att han har en far eller att han har en halvbror. (Åtminstone har han ännu ej träffat sin far eller bror.) Telefon till folkbokföringen i Vänersborg är (?) 0521 - 274 000. Begär där personbevis (offentlig handling) med uppgift om när faderskapet blev fastställt. (Drygt två år tog det. Syftet är att röva Barnets rätt. Fadern lämnat blodprov för analys den 91 07 08 på blodcentralen vid Lunds lasarett. DNA-analys behöver tre dygn. Lagen kräver snabbhet.) Jag känner till ett annat Barn i Klippan som är åtta år (januari -97) och får fortfarande ej träffa sin far. Det tog fem år att fastställa faderskapet trots att pappan medverkat. En läkare i Nora (Norr om Örebro) blev dömd till 18 månaders fängelse för brottet att åka med sina tre barn på semester. Avtjänat 12 mån. = 2/3. Han säger att det var en kurs i realitets- orientering och studie i pennalism. Han har förbud att träffa sina barn. Skäl; galenhet och fara för barnen. Men! han är ej mer galen än att han försörjer sig som läkare. Var och en som vill rota i mitt fall erbjuds fullmakt av mig. Jag har ej mer skit i mitt mjöl än att jag kan stå för det. Sekretessen är till för att dölja tjänstemännens och socialnämndernas brottslighet. Då ett lands lagar ej följs av den offentliga makten, så är det i Sverige, —ja då är det ej fråga om juridik. Det är politik. Medvetna Fadersrov och rättsövergrepp är övergrepp. Politiker i Trelleborg som jag varit i kontakt med och som stöder övergrepp mot Barn är: Catrin Persson(s), Lisbeth Gisselkvist(s), Erna Green Allison(m), Arne Nilsson(s), Berndt Fribing(s), Bo Carlsson(s), Sune Larsson(c), Lennart Engholm(fp hoppla m), Agneta Ringström(m), Marianne Ohrlander(m), Anders Östergren(s), m.fl. De flesta sitter i Nämnder enligt egna uppgifter. F.ö. har Catrin Persson(s), ordf socialnämnden och riksdagsman, för mig förklarat att hon inte tycker att lagen skall följas. Hon vill inte ens med ett kort telefonsamtal försöka skapa en dialog med min Gosses mor för hans skull. Hon begår brottet tjänstefel genom att nonchalera min framställan till nämnden i vilken jag begär hjälp. Jag får varken beslut, fullföljdshänvisning eller begärd offentlig handling. I Åke Saldeen; "barn och föräldrar", familjerätt II s 64 står att läsa: 1990 års lagstiftning innebär därför att landets kommuner genom en ny regel i socialtjänstlagen ( §12a ) ålagts att kunna erbjuda föräldrar " samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor rörande vårdnad och umgänge (samarbetssamtal)". ## Det åliggandet fullgörs genom att soc. uppmanar mammor att vägra all kontakt mellan barnet och den modern påstår är far till Barnet. Det är så i Malmö, Lund, Vänersborg och Kristianstad. Jag har således först muntligen begärt bistånd av socialnämnden och sedan skriftligen påmint om min begäran. Åter; Nämnden vägrar svara, fatta beslut, ge fullföljdshänvisning eller ge ut begärd offentlig handling. Jag tycker att det var riktigt att lägga ner "Kontakten" *. Ofta gick det flera personal per besökare. Det har jag själv sett. När jag utövade min yttrande- och åsiktsfrihet överföll personalen mig. * En imaginär arbetsplats men ett reellt kostnadsställe i Trelleborgs Kommun. Beträffande Brottsofferjourerna så är min och flera andras erfarenhet den att de konsekvent stöder brottslingarna när det är Sveriges Offentliga makt som begår brott mot medborgarna.

Sverige ratificerade Barnkonventionen 1990. 
Sverige struntar i konventionen. 
Barnombudsmannen tycks vara en propagandabluff.
Vill du ge dina pengar till censurerade media? 
Vill du ha en brottslig offentlig makt? 
Det är ruinerande att drabbas av politikerklassens övergreppsindustri. 
Bidrag till min kamp mottages girigt!

Som tekniker anser jag att problem är till för att lösas. Intresserade samarbetskunniga medborgare är välkomna att höra av sig.

Mera Samhällsinformation.

För kännedom till Allmänheten.
Syfte: Till försvar av Demokratin. 			Trelleborg den 20 oktober 1997.

En bonde måste ta mer ansvar för sin säd 
än han får lov att göra som pappa.

Revingeheds Pansarbrigad gav Staffan kraften att åter finna sin far. Far och son har varit absolut avskurna från varandra mellan augusti 1989 t.o.m. 1996. Praktiskt sett har kontakten varit bruten perioden 1983 till "Militär Utryckning i Civila Kläder" 1997. Dvs i 14 år. Bistånd för kontakt har begärts av myndigheterna. För att lära känna varandra gjorde vi en två månaders segeltur. På väg hem från Bergen gnagde vetskapen om sin (halv-) lillebror hos Staffan. I Grimstad ville han ändra rutten. Kursen sattes till Uddevalla i stället för Læsø. Vi tog buss till Vänersborg och ägnade en hel dag till att lokalisera Lillebror. Ett foto¹ möjlig- gör identifikation.

Vi, jag och min äldste son Staffan, besökte sexårsgruppen som var ute på lekplatsen. Jag sade: "— Hej Barn. Vet ni om Axel har någon pappa? Kavat på sexåringars vis svarade barnen; "—Nej, Axel har ingen pappa." Axel själv svarade sorgset; "—Nej, jag har ingen pappa. Jag talade tydligt om för Axel och de andra barnen att detta är fel. "—Du har en pappa och det är jag som är din pappa. Staffan här bredvid är din bror". Förundran hos Axel. Några få minuters samtal hann vi få. Jag konstaterade att Axel uppvisar sorgsenhet. Samtalet tydde på att man bryter ner gossens självförtroende. Hela ena handflatan var brännskadad. Allvarliga indikationer. Jag talade om för Axel att jag heter Tomas och storebror heter Staffan. Namn och tele- fonnummer skriver vi på en lapp som Axel får. Han förklarar då att han inte kan eller får telefonera! Det brukar mycket yngre barn kunna. Mer hann vi inte prata.

Plötsligt överfalls jag bakifrån av tre tjänstemän som misshandlar mig och försöker kasta mig till marken. En om halsen och en i vardera armen. En fjärde tjänsteman sliter tag i Axels arm så våldsamt att han skriker av smärta. Därtill blir han skrämd och börjar gråta. Socialtjänsten misshandlar således både mig och pojken. Papperslappen med våra namn och telefonnummer tar personalen från pojken. Staffan, "Faderlös" i 14 år, chockas och handlar ej för att skydda sin bror förrän jag skriker åt honom att ingripa. Personalen tänker gömma Axel. Jag tvingas slå mig fri och kan hjälpa Staffan. Personalen försvinner för att hämta förstärkning till sin brottsliga verksamhet. Ett litet andrum får vi, två bröder och deras far. Ytterligare några få ord hinner vi växla. Så kommer dom som det är så synd om. Dom med så små resurser… POLISEN. In fräser tre polisbilar på barnens lekplats. Ut hoppar fem av Statens hjältar. De förhindrar kontakt mellan bröderna och rövar pappa från ett barn. Polisen förstör sedan bevis, gömmer och skyddar dem som miss- handlat. Tar ej anmälan. Staffan och jag går till stationen för att anmäla. Motvilligt tas vi emot. Vill ej göra färdigt p.g.a. lunchtid. —O.K, vi lunchar också. Ny tid 1330 . När vi återkommer blir vi utkastade. Senare konstaterar jag att anmälan är felaktigt nedteck- nad och godkänd av myndigheten. Ej av mig. Åklagare Gillberg: "anledning saknas att anta att brott förövats". Så skyddas makten.

Jag ber läsaren att ej fokusera sig på moderns egenskaper. Hennes motiv och vilja är ointressant. Myndigheter och politiska nämnder skall följa Sveriges Lag och ratificerade konventioner. Det gör de ej. Mina Barn och jag är offer för statsterror. Precis alla vidtalade myndigheter har trotsat lagen och barnkonventionen. Kriminaliteten har snart pågått i sju år. Modern är ej ansvarig för den offentliga maktens brottslighet.

Riksdagen skall hävda Grundlagarna. Det gör den ej! Jag har själv sett att lagen trotsas. Då är det ej fråga om juridik. Det är politik. Således har jag vänt mig till politikerna. Min erfarenhet är att politikerföraktet är generellt. Precis alla partierna föraktar medborgarna och konstitutionen. Alla riksdagsmän (ett 30-tal) har gjort samma ställningstagande. De anser det politiskt lönsamt att skada barn och göra medborgaren rättslös. Klassiskt rövar diktaturer Barn. Det är känt att barn skadas av föräldrarov. Övergreppsindustrin och politikerklassen vinner makt.

Noter: 1. Hur jag fått ett foto av Gossen är bara det en lång historia. Jag nödgades bl.a. bedriva opinionsarbete i Vänersborgs Segelsällskap och utnyttja valrörelsen 1994. 2. De åsikter jag, Tomas Gidlöf, uttrycker i detta dokument vilar på stabil juridisk grund och urgammal nordisk rättsuppfattning.

Om min rövade son Axel mfl.

Samhällsinformation.

Mera Samhällsinformation.